Julafton. En dag med barnen, mycket ståhej med allt och nervöst väntande på jultomten. Det har gått bra, i trötthetens tecken mest och det har varit en väldigt lång dag.
Julklapparna var över förväntan, så det verkar som att jag varit snäll i år.
Mycket krama bebis, lukta på bebis och klappa bebis.
Jag vet vad som fattas i mitt liv. Han fattas. Han som får hela mitt hjärta att le med bara ett litet sms. Han som aldrig kommer bli min. Och jag förbannar livet men ler ändå, för det är ju trots allt jul.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej Annu =) Ville bara säga hej då jag följer din blogg. Hoppas allt e bra. Kram Zatu, kika gärna in min blogg!
god jul o gott nytt år!!
*många söta kramar*
Skicka en kommentar