Vändpunkt

Nu får det vara nog.
Såhär kan jag inte ha det.

Punkt slut, nu ska saker och ting bli annorlunda.

Idag har jag varit på stan med min kära mor. Umgicks med henne igår kväll också, vi grillade och umgicks. Idag shoppade vi lite och åt ute, det var riktigt trevligt faktiskt.

Det slog mig för ett tag sen att jag kommer bli tvungen att leva med att mina föräldrar förmodligen dör innan mig. Någon dag kommer jag få veta att mamma eller pappa, eller båda, gått bort. Det är en hemsk tanke. Hemsk hemsk hemsk. Men jag måste säga det, jag har haft himla tur som fått såna föräldrar som mina. De är faktiskt guld.

Jag har en längtan. Efter något stort.

"Vad ger dig styrkan att vakna upp varje morgon?
För mig har det alltid varit min fantasi om ett fint liv. Det där jag alltid drömt om.. fantasin om att det kan bli bra.

Idag sa en vän att mitt största fiende är min fantasi. Han har rätt. Kanske var det jag som drömde om att allt gick så bra. Nu har det iaf kraschat. Nu vågar jag inte fantisera mer. Vad ska nu få mig att vakna på morgonen?"
-från min helgondagbok igår.

Jag kan ännu inte öppna mig för dig bloggen lilla. Det känns lite kusligt att vem som helst kan läsa.. och veta att det är jag. Vi får se, någon dag kanske tiden är inne för att sluta gömma mig och låta världen veta vem jag egentligen är.